4.2 det är nu det händer
Hur ser din klocka ut?
Klockan kanske provocerar dig. Vad då nu? Vad då wow? Hur skulle ditt liv påverkas av att ha den typen av mindset?
Det tog lång tid innan jag fattade att livet händer nu. Till en början kändes tanken på att livet sker nu främmande, ja till och med flummig.
Så trillande polletten ner.
Jag andas nu.
Jag ser nu.
Jag hör nu.
Jag doftar nu.
Jag smakar nu.
Jag känner nu.
Jag älskar nu.
Jag gråter nu.
Jag är kåt nu.
Jag skrattar nu.
Jag skriker nu.
Jag dansar nu.
Jag vinkar nu.
Jag ligger nu.
Jag sitter nu.
Jag smeker nu.
Jag njuter nu.
Allt sker faktiskt just nu. Alltså själva levandet. Jag lyssnar inte igår. Jag tittar inte i morgon.
Om jag hårdrar kan jag säga att alla sinnesförnimmelser sker nu. Och det mesta annat sker i tankarna. Oron för i morgon händer i ditt huvud. Skamkänslorna över vad du gjorde i går händer i ditt huvud.
När du är med i nuet är du närvarande. När du tänker på något, tappar du lätt närvaron. Du kanske är van att köra bil och plötsligt upptäcker att du är hemma och har inte en aning om vad som hänt längs vägen. Du var inte närvarande (men tack och lov att din autopilot fungerade, så att du kom hem välbehållen).
Många av de problem vi upplever att vi har, finns i huvudet. Som just oro, ångest och skam. De flesta rädslor är också något som uppstår i huvudet. I tankevärlden.
Ett sätt att bli mer vän med dig själv, din kropp, ditt liv, är att vara i nuet. Att uppleva det. Det finns många meditationer och mindfulnessövningar som hjälper dig till nuet.
Självklart är det svårt eller omöjligt att vara i nuet hela tiden. Det är inte ens eftersträvansvärt. Livet kräver också till exempel eftertanke, planering, resonemang, tankar, filosoferande - så låt det få plats.
Men ge också utrymme för att närvara, gärna varje dag. Du kanske sätter av en stund för meditation eller mindfulness. Du kanske bestämmer dig för en stunds självkärlek, utan att ha tankarna någon annanstans.
Vi lever i en tid med lite tid för långsamhet och tråkighet. Vi smiter från att uppleva de sinnesförnimmelser som finns, och tycker att det är bättre eller roligare eller intressantare att sysselsätta oss med sociala medier, appar och ändlösa serier hos streamingtjänsterna.
Det kan kännas smärtsamt och läskigt att bli upphunnen av sig själv. Alltså i stillheten, i närvaron, när tankarna flyger och far, finns en risk att du ser något hos dig själv som du försöker blunda för. Det kan paras med en känsla av att det du gör i närvaro är slöseri med tid och långtråkigt, och därför är det lättare att fortsätta lajka något.
Tänk om det verkligen är bra att vara still ibland och notera vad som händer i dig när du gör det. Vilka känslor kommer upp? Vilka sinnen aktiveras? Hur är det för dig att inte prestera, att bara vara för en stund?
Pröva att, just nu, resa dig upp och ta några steg. Ha hela ditt fokus på dina fötters möte med underlaget. Vad händer i benet när du går? Vad händer i foten när du tar ett steg? Vad händer i resten av kroppen när du går några steg?
Börja lägg märke till vad som händer när du fokuserar det som faktiskt händer just nu, istället för att tänka på annat.